Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-N1025b

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Varsel för fiske

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Hemmansägare,fiskare H.O. Nilsson  År: 1915

Socken/stad: Nora  By/kvarter: Allsta

Det är en 15 år sedan. Jag och en kamrat rodde ilag i sjön, men så måste han fara till tings, Och jag fick under tiden skaffa mig en annan kamrat. Som han var ovan, drog det om på tiden innan vi kom ut första kvällen, så att de andra hade hunnit lägga sina sköt på de platser utanför holmarna, där vi brukade lägga. Men nu hade stormen stått så länge mot land, att jag tänkte vi lika fort kunde få strömming längre in. Vi tog så och lade våra skötar lite här och var. Tre sköt blev över och dem lade vi på vild försyn där vi ämnade ligga över natten. Så bäddade vi i båten på vanligt vis och lade oss att sova. Nu var det alldeles mörkt. Om en stund fick vi höra, att det slamrade i åror alldeles inpå oss liksom det kom flera båtar. Vi brydde oss inte om att ge oss till känna. Det hördes så tydligt huru det bäddade i båtarna. Och så blev det alldeles tyst. Om en stund, just då jag skulle till att somna, var det en röst enda inpå båten, så viskade: "Nilsson!"-"Vem är det?" frågade jag. Men ingen svarade. Då en stund gått, hörde rösten åter men mycket starkare. Nu hörde även kamraten rösten. Men då jag frågade, vem det var, fick jag intet svar. Då blev jag arg och lade mej och tänkte, att de fick väl ropa bäst de ville. Så ropade det för tredje gången. Då svarade jag ingenting utan låg alldeles tyst. Det ropade en gång till, men jag teg. Men tredje gången hördes det som någon lutade sig in över båten och skrek av alla krafter: "Nilsson!" Då jag reste mig upp såg jag likasom ett bylte i mörkret fara fram över framstammen och ut i sjön. Sen hördes intet mera till, men jag fick ej en blund i ögonen på hela natten. Då det började dagas och jag såg efter, fanns ingen båt i närheten, och ingen hade varit där heller, men -skötarna låg nere på bottnen alldeles vita av strömming. Det var ej mindre än fem tunnor å sex fjärdingar på de där tre skötarna. På alla de andra var det knappast en strömming. De där ropen var ett varsel, men vi förstod inte meningen. Om vi tagit och flyttat de andra skötarna dit skulle vi hava fiskat rent ohjälpligt, men man är klok först efteråt.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:IV_1915. Uppteckningsnr: 1025


Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


KANAL

BOSTADSHUS

FARTYG BRYGGA UTHUS

Skolplansch

Kaffepanna

Huvudbonad